På japanska betyder sashiko ”små stygn” och är en 1000 år gammal broderiteknik med rötter i norra Japan. Ursprungligen användes broderitekniken av bönder och arbetare för att lappa ihop sina trasiga kläder. Då det i norra Japan är kallt och blåsigt odlar man inte bomull, istället gjordes tyget av hampa, lin och andra naturfiber. Tekniken går ut på att små tråckelstygn sammanfogar flera lager av tyg, därav uppkomsten av det välkända ”lapp-mönstret”.
Genom århundranden har sashiko präglats av det japanska begreppet wabi-sabi som betyder att se skönheten i det ofullkomliga. Numera betraktas sashiko som en konstform och hantverket har förfinats. Traditionellt är det vita stygn som sys på indigoblått tyg då detta oftast var färgen på arbetskläderna.
Till skillnad från andra broderitekniker så finns det vissa regler att följa vid ett sashikobroderi.
* Ett sashikostygn ska vara dubbelt så långt som ett mellanrum.
* Två stygn får aldrig korsa varandra.
* Tråden ska vara vit.
* Inget stygn ska vara längre än ett riskorn.
* Stygnen ska fördelas jämnt över ytan, helst i geometriska mönster.
Med tiden har tekniken förfinats och används idag av alla samhällsklasser i Japan. Det klassiska sashiko-mönstret har börjat leta sig in i det moderna modet och syns numera ofta på kuddar, väskor och kläder.
Kommentarer
Skicka en kommentar